Denna hemsida är för personer som är intresserade av NET i Norden
Denna hemsida är för personer som är intresserade av NET i Norden

Tala med din läkare om du får biverkningar

Fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska om du har frågor kring vilka biverkningar du kan förvänta dig av de olika behandlingarna vid NET. Be läkaren om utförlig information. Om du drabbas av måttliga biverkningar kanske din läkare kan justera din behandling eller ordinera läkemedel som motverkar dina problem.

Läs under avsnittet NET och arbete om vilka justeringar i dina arbetstider eller arbetsmiljö kan vara till hjälp när det gäller att hantera biverkningar och icke önskvärda effekter av behandlingen.

Hantera hudrodnad (flush)

Hudrodnad (flush) är ett mycket vanligt symtom vid karcinoidsyndrom och kan vara en röd eller lilaaktig rodnad som uppkommer hastigt i ansiktet eller på halsen. Dessa hudrodnader (flusher) kan också uppkomma på ryggen eller benen. De kan vara mellan cirka 30 sekunder och 30 minuter. Hos personer med NET är hudrodnaden (flushen) ofta en ”torr” rodnad (utan svettning), istället för en ”våt” rodnad (med svettning).

Undvik det som utlöser hudrodnad (flush)

Hudrodnad (flush) hos personer med NET kan utlösas av känslor eller stressiga situationer, intag av vissa livsmedel eller alkohol, koffein eller andra varma drycker. I allmänhet kan det hjälpa att undvika sådant som:

  • Alkohol
  • Stora måltider
  • Kryddstark mat
  • Livsmedel som innehåller tryptofan (t.ex. rödvin, choklad) och serotonin (t.ex. bananer)
  • Stress eller situationer som är särskilt emotionellt upprörande

Hantera hudrodnad (flush)

De förslag som anges nedan kan minska antalet hudrodnader eller hjälpa dig att hantera dom:

  • Sluta helt eller drick mindre koffeinhaltiga drycker som kaffe eller te
  • Sluta röka för att ta bort nikotinet
  • Se till att rummet är svalt – använd fläkt vid behov
  • Använd lager på lager av tunna kläder som du lätt kan ta av
  • Ha lager på lager av sängkläder som du kan ta bort vid behov
  • Använd naturfibrer som silke eller bomull
  • Smutta på kalla eller kylda drycker
  • Ta en ljummen dusch eller bad istället för ett varmt
  • Använd en kyldyna för att hålla dig sval

Vissa läkemedel, såsom antidepressiva, kan också förvärra symtomen. Tala med din läkare för att se om det finns behandlingar du bör undvika, men sluta inte ta några läkemedel om inte läkaren råder dig att göra det.

Hantera trötthet (fatigue)

Att känna sig trött och utmattad samt sakna energi för aktiviteter i vardagen är en av de vanligaste biverkningarna av behandlingar vid NET. Utmattningen kan vara allt från lätt till svår, och är vanligtvis som värst under pågående behandling.

En del personer som lever med NET upplever också svår trötthet och utmattning efter avslutad behandling. Denna “sjukliga” trötthet kan påverka alltifrån känslor, förhållanden, arbetet till andra delar av livet som påverkar din livskvalitet, så det är viktigt att du känner igen tröttheten och försöker hantera den.

Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om denna svåra trötthet och om de eventuella problem som kan tänkas störa ditt sömnmönster, som depression, ångest och stress. Prova något av följande förslag på hur du kan hitta en bra balans mellan aktivitet och vila.

Ta det lugnt

Håll koll på din svåra trötthet med hjälp av en dagbok. Det kan hjälpa dig att inse att du har mer energi vid vissa tider på dagen:

  • Planera att göra saker under den tid på dagen då du känner dig som piggast
  • Låt olika hushållssysslor få ta längre tid
  • Ha sådant du behöver inom räckhåll
  • Be familj och vänner om hjälp med olika sorters hushållsarbete, barnpassning, shopping eller gå ut med hunden

Planera aktiviteter eller utflykter till platser där du kan ta vilopauser.

Förbättra dina sömnvanor

Minska smärta vid NET

En del personer med NET kan drabbas av smärta i och runt organ med tumörbörda. Smärta kan också vara en biverkning av vissa NET-behandlingar.

Om du har andra fysiska och emotionella biverkningar på grund av din NET sjukdom kan det göra det svårare för dig att hantera smärtan. Kontakta din läkare för att se om han eller hon kan rekommendera behandlingar mot smärtan eller sätt som kan minska smärtan.

Hur motion kan hjälpa

Motion kan kännas som det sista du vill göra om du har ont eller mår dåligt av din sjukdom, särskilt om du känner dig konstant trött. Forskning visar dock att motion är ett av de bästa sätten att öka energinivåerna och minska tröttheten hos patienter med tumörsjukdom.

Studier på kvinnor med bröstcancer visar att regelbunden motion kan bromsa tumörtillväxten och till och med förlänga livet. I intervjuer har några patienter med NET sagt att aktivitet i någon form har gjort att de känner sig fysiskt starkare och friskare.

Du kan känna dig mer motiverad att motionera om du gör det i grupp. Det kan också vara ett roligt sätt att få nya vänner med gemensamma intressen.

Fördelar med motion:

  • Mer energi
  • Mindre trötthet
  • Större aptit
  • Bättre sömn
  • Starkare muskler
  • Ökad känsla av välbefinnande
  • Mindre depression och ångest

Inger berättar om motion

01:24

” Jag försöker gå ut varje dag ungefär en timme och då går jag med stavar. Jag har inte den fysiska orken att göra något större fysiskt  längre.”

Christine beskriver motion

00:55

” Att röra på sig är bra, både för kropp och själ”.

Hitta lokala aktiviteter

Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du funderar på att börja med en ny motionsform.  Be din läkare remittera dig till en sjukgymnast, arbetsterapeut eller rehabiliteringsspecialist om du behöver hjälp med att hitta eller börja med en motionsform som kan passa dig.

Du kan hitta information om lokala aktiviteter genom att:

  • Söka på internet
  • Besöka lokala motionscentrum
  • Läsa lokaltidningen
  • Kontakta din patientorganisation

Börja med en motionsform som passar dig

  • Välj en rolig aktivitet som du känner glädje för
  • Börja långsamt och med lättare motion så som promenader, simning, cykling eller pilates
  • Hitta ett motionspass i grupp med människor i samma ålder och med liknande ambitionsnivå
  • Gör det i din egen takt. Öka stegvis både antal pass och ansträngningsnivå på motionen
  • Lyssna till din kropp och vila om du känner dig öm, stel eller andfådd
  • Om 30 minuters aktivitet är för mycket, dela upp det i kortare perioder om 5 till 10 minuter

Lena berättar om hur hon motionerar

00:36

”Jag simmar och jag går många promenader med hunden. Vattengympa kör jag.”

Avslappningsövningar

Om du lever ditt liv i ”omkörningsfilen” kan det vara svårt att sakta ner och slappna av. Det är dock viktigt att du hittar någon form av lugn i perioder när det kan kännas jobbigt att leva med sin sjukdom.

Olika avslappningsövningar som kan hjälpa dig att:

  • Minska stressnivåerna
  • Minska tröttheten
  • Få dig att tänka på annat än enerigkrävande problem
  • Fokusera på vad som pågår här och nu
  • Hantera svåra känslor och till och med smärta

Om du lär dig slappna av i kropp och själ kan det även hjälpa dig att må bättre och därmed öka ditt välbefinnande. Det gör dig också i förlängningen bättre rustad för att hantera svårare perioder med sjukdomen.

Att finna ro i kropp och själ har en positiv effekt på dina tankar. Du känner dig lugnare och mer kapabel att se praktiskt på dina problem.

Avslappningsövningar att prova:

  • Meditation
  • Yoga
  • Mindfulness
  • Tai-chi
  • Musikterapi
  • Massage

Ett av de bästa sätten att hitta en kurs för dessa typer av avslappningsövningar är genom en personlig rekommendation från någon du känner. Be din läkare eller din kontaktsjuksköterska att remittera dig till en sjukgymnast som kan ge dig råd om bra avslappningskurser i ditt närområde.

Hitta mer information om lokala avslappningsklasser genom att:

  • Söka på internet
  • Besöka lokala bibliotek, hälsomottagningar och fritidscenter
  • Läsa lokala tidningar och tidskrifter
  • Kontakta din patientorganisation

Dela:

Betygsätt detta innehåll

No votes yet.
Please wait...

Hitta det stöd du behöver

NET patient support groups

Patientföreningar inom NET

Patientföreningar för personer som lever med NET kan ofta ge dig både socialt och emotionellt stöd

Hitta en patientförening

Information om NET

Information om NET som utgår från tunntarmen eller bukspottkörteln samt symtom på NET

Om NET

Praktiska tips och verktyg

Ta del av praktiska tips från andra som lever med NET

Praktiska tips och verktyg

Vi använder oss av cookies för att säkerställa att du får det bästa utbytet av vår hemsida. Klicka här för mer information.
Ipsen
Denna hemsida har utvecklats av Ipsen i samarbete med patienter som lever med NET och sjukvårdspersonal som dagligen träffar patienter med NET. Ipsen vill rikta sitt varma tack till alla som bidragit med djup kunskap,  värdefulla insikter och personliga berättelser. Besök www.ipsennordic.com för mer information om oss. Hemsidans design och utveckling är producerad av Kanga Health Ltd.