Denna hemsida är för personer som är intresserade av NET i Norden
Denna hemsida är för personer som är intresserade av NET i Norden

Behandlingsalternativ för NET

I de flesta fall utförs i första hand en operation. Olika typer av medicinsk behandling används sedan för att både lindra symtom och bromsa tillväxten av tumören. Även strålbehandling och PRRT används för att minska tumören eller bromsa dess tillväxt.

I tabellen nedan anges de huvudsakliga behandlingsalternativen i Sverige vid NET. Det finns ett vårdprogram för behandling av NET i Sverige som Prof. Eva Tiensuu Janson berättar mer om. Under tabellen kan du fördjupa dig i respektive behandlingsalternativ genom att titta på filmer där olika experter inom NET beskriver de olika alternativen mer utförligt och personer med NET berättar om sina erfarenheter.

Diskutera och rådgör alltid med din läkare vilka behandlingsalternativ som är bäst lämpade för dig.

Operation

Operation är vanligtvis det första behandlingsalternativet. Om det är möjligt att ta bort tumören helt med operation kanske det inte behövs någon annan behandling.

Även om primärtumören har spridit sig (metastaserat) kan operation fortfarande vara möjlig för att ta bort delar av tumören och eventuella sekundära tumörer.

Detta kallas ofta för att minska tumörbördan.

Om den neuroendokrina tumören blockerar ett organ, t.ex. tarmen, kan operation behövas för att ta bort blockeringen. Om tumören har spridit sig till levern kan olika former av ingrepp användas för att ta bort de delar av levern som innehåller fjärrmetastaser. I mycket sällsynta fall kan en levertransplantation övervägas.

Prof. Per Hellman berättar om operation, ger råd både inför och efter

Medicinsk behandling

Prof. Eva Tiensuu Janson berättar om de olika medicinska behandlingarna vid NET

04:23

Den grundläggande behandlingen för många patienter med NET är en somatostatinanalog. De motverkar tumörcellens överproduktion av hormoner som kan ställa till problem för patienten och minskar därmed patientens symtom. Eftersom somatostatinanaloger påverkar tumörens tillväxttakt, kan man därmed bromsa och till och med stoppa tumörentillväxten.

Cytostatika (cellgifter) ges i första hand till patienter med NET i bukspottkörteln eftersom patienter med NET i tunntarmen inte svarar på cytostatika. Förutom cytostatika har vi PRRT-behandling som är en inre strålning som verkar bara mot tumörcellerna.

Det finns nyare målinriktade biologiska behandlingar som m-tor hämmare och tyrosinkinashämmare som också hämmar tumörtillväxten för patienter med NET i bukspottkörteln eller tunntarmen.

Inteferon används mindre idag än tidigare och då när man inte fått tillräcklig effekt på symtom eller tumörtillväxten av somatostatinanalogerna. De ger också både symtomlindring och hämning av tumörtillväxten.

Läs mer om de olika behandlingarna nedan.

Somatostatinanaloger

Somatostatinanaloger är en grupp läkemedel som framställts för att kopiera effekten av somatostatin,  ett naturligt tillväxthämmande hormon i kroppen. Det finns både korttidsverkande och långtidsverkande somatostatinanaloger.

De hämmar frisläppandet av hormoner från de hormonproducerande tumörcellerna. Somatostatin påverkar flera olika celltyper och kan blockera utsöndring av hormoner, som kan ge symtom som hudrodnad (flush) och diarré i samband med NET.

Somatostatinanaloger har också visat sig i kontrollerade studier ha en tillväxthämmande effekt på vissa typer av neuroendorkina tumörer.

Interferon

Interferon utvecklades under 1980-talets början. Det är en naturlig förekommande substans som produceras av kroppens immunsystem under t.ex. en virusinfektion som influensa.

Interferon kallas ibland för biologisk behandling eller immunterapi och används för att behandla vissa personer med NET i tunntarmen. De neuroendokrina tumörerna i tunntarmen kan ha ett defekt immunsystem och kan därmed inte slå på vissa immunceller. Genom att använda interferon kan man stimulera immunsystemet och påverkade tumörcellerna direkt så att den stoppade tillväxten.

Tyvärr är det förenat med vissa biverkningar, framför allt kronisk trötthet, men också lever och njurfunktion.

Interferon används inte så ofta ensamt längre, men kan ges som en kombinationsbehandling med somatostatinanaloger då effekten av somatostatinanalogerna inte är tillräcklig.

Cytostatika (cellgiftsbehandling)

Prof. Eva Tiensuu Janson berättar om cytostatika vid NET

00:29

Cytostatika används för att förstöra tumörcellerna, vanligtvis genom att förhindra att de växer och delar sig. Systemisk cytostatika ges via blodcirkulationen för att nå neuroendokrina tumörceller i hela kroppen.

Vanliga sätt att ge cytostatika är att använda en tunn slang (kateter) som placeras i en ven med en nål (intravenös administrering) eller via en tablett eller kapsel som tas via munnen (oralt).

Vilken typ av cytostatika du får beror på var i kroppen NET började samt hur snabbt tumören växer.

En del personer kan t.ex. få cytostatika för att behandla NET i bukspottkörteln eller i lungorna. Neuroendokrina tumörer i tunntarmen med en väldigt låg tillväxthastighet, det vill säga grad 1, enligt WHO:s klassifikationssystem får inte behandling med cytostatika eftersom det inte har effekt på den typen av tumörer.

Cytostatika kan användas ensamt för att behandla NET eller tillsammans med andra behandlingar.

Strålbehandling och Radionukleid behandling (PRRT)

Konventionell extern strålbehandling används inte så ofta för patienter med neuroendokrina tumörer (NET). I de fall primärtumören spridit sig till skelettet och ger smärtor kan strålbehandling vara väldigt bra för att lindra smärtorna.

En utrustning som liknar en stor röntgenapparat och kallas en linjäraccelerator används. Var och en av de korta behandlingarna kallas en fraktion. Extern strålbehandling i fraktioner innebär att skadorna på vanliga celler blir mindre än på tumörcellerna.

Intraoperativ strålbehandling (IORT) är ett relativt nytt och exakt sätt att ge strålbehandling under operation. Under operation appliceras strålning direkt på området där tumören har tagits bort. Detta kan hjälpa till att ta bort mikroskopiska tumörceller och eventuellt minska risken för att tumören börjar växa igen. En enda behandling kan i vissa fall vara tillräcklig, även om vissa patienter fortfarande kan behöva extern strålbehandling en kort tid efter den första behandlingen.

Innan strålbehandlingen kan ges utförs bilddiagnostik för att fastställa tumörens exakta lokalisering.

En annan typ av strålbehandling som däremot används ganska ofta är en inre målstyrd strålbehandling som även kallas peptid receptor radionuklidterapi (PRRT).

Då används samma typ av hormonliknande ämne (somatostatinanaloger) som används för diagnostik med PET-kamera undersökning. Till somatostatinanalogen kopplas istället en strålbehandlande typ av radioaktivet (radionuklider) för att nå de neuroendokrina tumörcellernas yta. Den radioaktiva substans som används på Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala är lutetium 177.

PRRT ges som ett dropp in i blodbanan, då söker det hormonliknande ämnet (somatostatinanalogen) upp tumörcellerna, fäster sig på dess yta och via receptorer går in i tumörcellen där det radioaktiva ämnet verkar. Den radioaktiva dosen når därmed sitt mål och kan stoppa tumörens tillväxt eller till och med förstöra den. På det viset får man en inre behandling.

PRRT ges var 6e till var 8e vecka och hur många gånger behandlingen kan upprepas beror på hur högt upptaget är i normala vävnaderna för både njurarna och benmärgen är strålkänsliga. Nukleärmedicinarna följer därför och registrerar hur mycket strålning både njurar och benmärg får. Det avgör i sin tur hur många behandlingar som kan ges. Vanligtvis ges fem behandlingar, ibland fler och ibland färre på grund av att upptaget av strålningen är så individuell. Målet är att kunna ge så många behandlingar som möjligt för att få så stor effekt som möjligt på tumörerna.

Christine lever med NET

Christine berättar sina erfarenheter av PRRT

02:57

”En målsökande behandling som man får via ett dropp som tar ungefär 40 minuter.”

Målstyrd behandling

Målstyrda tumörbehandlingar, även kallade molekylärt målstyrda behandlingar är läkemedel som innehåller speciella ämnen som angriper en tumörcells tillväxtmöjligheter genom att blockera en viss signal i tumörcellerna. M-torhämmare eller tyrosinkinas-hämmare används för att behandla specifika typer av neuroendokrina tumörer genom att rikta in sig på de biologiska skillnaderna mellan tumörceller och normala celler.

Dessa molekylärt målstyrda behandlingar kan därmed bekämpa tumörceller utan att skada de friska cellerna.

Målstyrda tumörbehandlingar förskrivs till vissa personer med NET, vanligtvis efter tidigare behandling med somatostatinanaloger, men då tumören börjat växa igen. Då kan dessa kombineras med somatostatinanalogen för att bromsa tumörtillväxten.

Dela:

Betygsätt detta innehåll

No votes yet.
Please wait...

Hittar mer information om NET

FAQs by experts

Vanliga frågor om NET

Har du en fråga om NET? Se om den har besvarats av en av våra NET- experter

Vanliga frågor

NET patient support groups

Patientföreningar inom NET

Patientföreningar för personer som lever med NET kan ofta ge dig både socialt och emotionellt stöd

Hitta en patientförening

Leva med NET

Information om emotionella, fysiska och sociala utmaningar av att leva med NET

Leva med NET

Vi använder oss av cookies för att säkerställa att du får det bästa utbytet av vår hemsida. Klicka här för mer information.
Ipsen
Denna hemsida har utvecklats av Ipsen i samarbete med patienter som lever med NET och sjukvårdspersonal som dagligen träffar patienter med NET. Ipsen vill rikta sitt varma tack till alla som bidragit med djup kunskap,  värdefulla insikter och personliga berättelser. Besök www.ipsennordic.com för mer information om oss. Hemsidans design och utveckling är producerad av Kanga Health Ltd.